Pumpa järn

Det blir inte så mycket av något alls nu, men åtminstone lite av varje. Försöker få till morgonpass på gymmet och målet är två per vecka. Just nu är snittet närmare ett än två, men det känns lovande. Idag nådde jag delmålet 100 kg x 5 repetitioner i benböj.

Upplägget är ett antal uppvärmningsset följt av 3 arbetsset med 5 repetitioner vardera. Nu var jag lite het på tre-siffrigt och det var lite för tidigt. Första setet gick bra, men orkade inte mer än två repetitioner på andra setet, sen fick jag öva på att lägga ned vikten på stoppen.

Men det kommer.

Mileage

Trots vissa omständigheter så har bandet rullat en del sen jag köpte det. Då var det 9 år gammalt och hade rullat 1741 kilometer på 272 timmar. Nu har den använts i totalt 1981 kilometer på 296 timmar.

240 kilometer på 24 timmar. Snittkostnaden nu är 125 kronor milen, bandet kostade 3000 kronor. Får se hur mycket vi använder det 2019, det bör bli mer. Och billigare!

Vad hände sen?

September började bra med bl.a. en sväng till Kebnekaise. Löpning Nikkaluokta-Fjällstationen följt av vandring upp och ner på Sydtoppen och sedan löpning tillbaka nästa morgon.

Fick ihop ytterligare cirka 40 km men sedan kom förkylningen och det var ingen träning alls på 4 veckor.  I Oktober började jag komma tillbaka med några styrke-pass (knäböj) och lite löpning men det var nu i November som jag kom igång ordentligt igen.

Jag och en kollega var på konferens i Phoenix en vecka och fick ihop 80 km varav 35 km var i kuperad terräng, i bergen. Det var skönt med löpning utomhus i sommarvärme. Men nu blir det tillbaka till garaget och löpbandet. Mileage matter.

100 miles senare

Nu har jag avverkat 100 miles sedan första 3 km-testet. Ännu  håller knäet men jag tror jag ska hålla mig till löpning och styrketräning. Ledband/menisk känns inte bra vid sidorörelse. Får hålla mig till att springa framåt.

Framtiden

Även om jag börjar tro på ett nytt försök på sträckan Nikkaluokta – Abisko så finns det knappast några förhoppningar om något stordåd. Jag bör kunna kapa ganska mycket på tidigare resultat, men det är nog allt.

Då är det skönt att se att juniorerna redan har börjat ta ut stegen. Äran och berömmelsen kommer, men med nästa generation.  Framtiden är ljus.